Jag har överseende med många språkliga misstag:* stavfel, särskrivningar och till och med grammatiska fel är något jag sällan stör mig på. Detta beror på att jag sällan upplever att det är störande när jag läser en text. Vad personen vill ha sagt går för det mesta fram ändå, och det är ju trots allt det relevanta.
Något jag däremot finner extremt störande, och som tyvärr är väldigt vanligt förekommande, är folk som inte kan använda skiljetecken ordentligt. Som skriver alldeles för långa meningar, använder kommatecken där det egentligen skall vara punkt, inte använder kommatecken alls utan låter läsaren avgöra vad som är bisatsen och så vidare. Detta leder till otroligt mycket missförstånd. Jag måste till exempel ofta läsa en mening två gånger för att kunna avgöra hur den skall tolkas.
Problemet med att inte använda skiljetecken är att meningen upphör att vara linjär. När man läser en text så skall man kunna ta sig fram ord för ord, mening för mening, utan att få tolkningssvårigheter. Om man måste läsa om en mening eller ett stycke av rent språkliga anledningar så är det helt enkelt inte bra skrivet.
Meningsbyggnad är tyvärr galet underskattat inom undervisning. Jag har till exempel aldrig fått en genomgång av vad som är skillnaden på huvudsats och bisats, utan snarare fått lista ut det själv. Det var inte förens i första ring som någon tog upp det här med satsradning för mig. Det verkar som om den allmänna uppfattningen i frågan är att så länge man kan skriva läsbart så är det okej. Sorgligt nog är en korrekt stavning för de flesta synonymt med en korrekt text och tvärtom, för det är stavningen som vi alltid har fått lägga fokus på i undervisningssammanhang. Effekten blir att det sitter en massa människor framför sina datorer och trackar ner på folk för att de har råkat stava aldrig med två l. Till slut har vi en hel generation människor som har en helt korrekt stavning men ingen känsla för meningsbyggnad alls.
Så snälla, om ni skall tracka ner på folks språk så bör ni lägga fokus på något mer relevant än stavning. Stavning har närmligen inget med språklig skicklighet att göra utan är en sak man man kan lära sig eller kolla upp.
*Observera att jag syftar till bloggspråk och msnspråk. När det är en bok, artikel eller uppsats så kommer saken i ett helt annat läge.
4 svar so far ↓
catrin // augusti 26, 2008 vid 11:48 f m |
haham, visst är det sant!
Emil // augusti 27, 2008 vid 7:05 f m |
orka stava rätt
Emil // augusti 27, 2008 vid 7:06 f m |
*rett
Garderobsgrubbel&Byråbekymmer // augusti 27, 2008 vid 9:28 f m |
det är med självutlösare..hatar att bli fotad av andra.