Regression.

Min familj är ett enda stort nervsamanbrott. Jag är trött på alla dessa bråk som upprepas in i det oändliga. Jag är trött på min faders rabiata förhållningssätt till köket(han tar ut i princip alla sina agressioner i konflikter rörande hur köket bör användas och städas). Jag är trött på att höra dem såra varandra, samtidigt som jag också sårar dem. Jag är trött på att behöva få dem att bråka med varandra för att få fram mina egna poänger.

Det härär nog den enskilda faktorn som påverkar mitt humör mest just nu. Hela grejen är fruktansvärt jobbig. Jag vill bara ha en famn att krypa upp i när det sätter igång. Jag vill gå tillbaks till småbarnsstadiet.