Jag och bacillskräcken.

Mitt hem är väldigt ohygieniskt. Folk dricker direkt ur mjölkpaketet, delar tandborstar åt höger och vänster och använder samma rakhyvel. När jag var liten fick jag äta hur mycket snö och sand jag ville, utan att någon kom och bråkade. Jag behövde inte ens tvätta händerna innan jag käkade, om de inte var osedvanligt smutsiga. På våren invarderas hela vårat hus av myror och andra insekter, utan att någon någonsin har brytt sig om att åtgärda det.

Äckligt, kan tyckas, men det är nog ett av de vettigaste uppfostringsdragen mina föräldrar gjort. Jag blir  i princip aldrig sjuk, och lider inte heller av några allergier. Jag har en episk magsäck, som kan hantera i princip vilket kost som helst utan att jag mår det minsta illa. Jag är helt övertygad om att det är relaterat till att ajg blivit såpass exponerad för smuts och bakterier som barn. Men framförallt så slipper jag vara rädd för saker. Jag har inga problem med att dela tandborste med en kompis eller ta någon jag tycker är äcklig i handen. Jag har ingen rädsla för någon form av insekter eller sjukdomar(utom könssjukdomar då, men det är en annan historia) och jag har inga problem med att äta en utgången yoghurt eller städa en äcklig toalett. Det är verkligen otroligt najs att slippa nojja över något som minst hälften av alla jag träffar har problem med.

När jag skaffar barn ska de få äta insekter och leka i leran hur mycket de vill.