Studenten.
Jag är en person som sätter väldigt lite värde på traditioner och högtider i allmänhet, därför tycker jag inte att det är värt att lägga närmare 2000 kronor på mitt studentfirande, som man måste göra om man ska ha alla grejer. Jag undrar verkligen vad som är fel på människor som lägger mer än 500 spänn på sin studentmössa, många människor lägger till och med så mycket som 1000 eller 1500. När jag frågar så är argumentet “man tar ju bara studenten en gång” det som är mest frekvent förekommande. De flesta vill även minnas sin studentdag som något fint och bla bla bla.
På vilket sätt motiverar det faktum att man bara tar studenten en gång att lägga tusen kronor på en jävla mössa. Man kommer bara kunna använda den ett tillfälle i hela sitt liv utan att det blir malplacerat. Studenten är en stor dag ändå, man tar ett steg ut i “det riktiga livet”, även om de flesta ändå kommer att behöva bo hos sina föräldrar tills de är 25 så känns det stort och viktigt. Jag behöver ingen mössa med mitt namn ingraverat på för att statera detta, då lägger jag hellre pengarna på öl eller universitetslitteratur. Det känns som att allt tjat om studenten egentligen bara finns för att dölja något annat; ångesten över vad man ska ta sig till sedan.
På min studentdag kommer jag stå utan mössa, jag kommer inte heller åka flak eller göra några andra obligatoriska lekar med mina älskade klasskamrater. För mig finns det inget mer att fira förutom det faktum att jag kommer slippa se dem, skolan eller mina skolböcker* igen, så varför då plåga mig extra länge? På min student så ska jag bara dricka mig så full jag kan så att jag slipper tänka på alla val jag måste göra i framtiden för en dag åtminstone.
*Inte helt sant, då jag antagligen ska läsa en termin extra, men mina klasskompisar kommer jag i alla fall vara skonad ifrån.
Jag vet inte hur det är numera, men på min tid, alltså 1993 när jag tog studenten, så fanns ju 2, 3 och 4aåriga linjer på gymnasiet. Vi som gick två årslinjer betraktades som paria, och var inte förtjänta av studentmössor enligt förlorarna som gick 3 och 4aårslinjer och som var inknullade med rektorn.
Det var så jävla fjantigt uppdelat att vi inte ens fick bära sådana i studenttåget som hölls utan istället fick vi bära en jävla frigolit-mössa istället. Och inte fick vi gå på avslutningsbalen heller.
Vi var ju inte lika värda det hela, en mindre krävande utbildning rent akademiskt hette det.
Jag valde personligen en praktiskt linje för jag var skoltrött i högstadiet. Kunde och kan fortfarande slå merparten av alla dessa individer i vilken kompetenstävling som helst.
Nu sitter hälften av alla dessa jävla 3-4årslinje-fascister och är förortshemmafruar eller försäljare med stressprovisionslön med grav depression som bonus och inte heller kan de plugga på högskola nu eftersom deras hjärnor har helt möglat av familjelivet. En annan “förlorare som gick bygglinjen” är inne på sitt 12e akademiska år och snart 500 högskolepoängs studier i ryggen. Eat that fuckers.
Öhum, ursäkta, vet inte vad det här har med din bloggpost att göra, men så fort jag ser saker som har med gymnasietiden att göra så väcks latenta vredesdemoner till liv.
Ja just det.. jag hade ju en poäng jag ville komma fram till: Det löser sig alltid.. Du har inget att bekymra dig för ang studieval i livet. Det kan låta drygt och förmyndande, men du ÄR ung. Inget att oroa sig för. Glid runt några år och ha ångest så kommer du säkert på vad du ska göra. Du måste såklart inte vänta 15 år efter gymnasiet innan du kommer på det så som jag gjorde… det rekommenderar jag såklart inte.
Jag saknar verkligen anlag för att chilla, men jag ska försöka.
Då är vi två. Jag har heller inte köpt någon mössa. Mina klasskamrater testade mössor i över två (!) timmar.
Roligt det du skriver att man kommer ut i vuxenlivet, med tanke på att de flesta vaknar bakis dagen efter och inser att de är arbetslösa :-)
Nej, usch för personer som lever för studenten, bröllopet och sitt första barn. Jag vill leva mer än tre gånger.
Gå till en vintagebutik, t ex Old Touch på Upplandsgatan el Epok på Odengatan, och skaffa en begagnad, som är infestad och gulnad. Show off!
Kan vara en ide faktiskt. Vore ju ett jävla statement att inte ha mitt eget namn på den.
Håller med om att det inte är något man bör investera för mycket deg i. Jag har inte burit min studentmössa sedan jag tog studenten. Vad jag däremot har använt oftare är min KTH-schmäck med tofs. Och det är den som ligger och pryder bokhyllan, inte någon studentmössa…
Namn på mössa är väl en rätt ny grej, tror inte att det fanns ens på 90-talet.
Ser man på, synd. Jag undrar om folk tycker det är status att ha den coolaste studentmössan.