Ej okej.
Min pappa har skaffat facebook, som ni ser skriver han 40plus-uppdateringar(uppdateringar av typen; “leker med barnen”, “ska snart gå och lägga mig”, “läste en trevlig bok igår”) och har en 40plus-visningsbild, vilket är helt i sin ordning. Men har skriver “oxå”. Alltså, “oxå”, det ordet är ju så jävla inte okej, ingen tycker det.
I alla fall så chillade jag med några kompisar häromdagen, vi åt middag tillsammans med familjen och så sa jag till Per att det inte är okej att skriva “oxå” om man är över 13, vilket två av tre kompisar instämde i. Men den tredje, det vill säga Clinton, tyckte att det visst är helt okej, och hade dessutom mage att säga det inför mig far. Jag blev seriöst förbannad och fick någon form av utbrott, dock kanske något överdrivet. Men herregud, att uppmuntra någons 47-åriga pappa att skriva “oxå” på facebook, det är ju bara elakt.
Ett annat jobbigt facebook-beteende är en av mina kompisars mammor som hela tiden, hör och häpna, postar videos med roliga katter till sin dotter och hennes dotters vänner. Hon får aldrig någon respons heller. Så otroligt genant.



Typiskt Clinton, en sådan typisk typ.
Ajuste, måste bli polare med Per också
“Men herregud, att uppmuntra någons 47-åriga pappa att skriva ”oxå” på facebook, det är ju bara elakt.”
Hahaha! Du är rolig du. =P
Men alltså. Det är verkligen inte okej att skriva “oxå”. Eller att använda förkortningen “iaf” i en novell, vilket jag observerade att en ung man gjort igår. Jag bah: NEJJJJJJEEEEEEEE DÖÖÖÖ!
Jag tycker inte det ser fjortisaktigt ut när folk skriver “oxå”; det ser snarare ut som någon sorts 80-talsmodestavning, på samma sätt som “nu är det dax att sätta sig framför teven”.
Jag får bara lunarstormvibbar av det, den förklaring jag har fått är att det är en förkortning som härstammar från tiden då smslängden var mer begränsad.
:D
Hela facebook är jobbigt.